epona & ett liv i ord

Vi lever.
Vi har båda två varit sjukskrivna hela veckan, för att bara ta hand om varandra, prata, gråta, sörja.
Den värsta chocken har lagt sig nu, men det kommer över oss ibland, det som hänt.
Det värsta är att min kropp lurat mig så länge!!!! Hade missfallet kommit tidigare så hade det förmodligen inte varit lika jobbigt. Det hade varit tungt ändå, men inte S Å här tungt tror jag. Man hade inte hunnit få lika mycket förhoppningar.. men jag antar att det inte behöver vara så heller.
Ska prata med en kurator på sjukhuset på tisdag, kommer vara välbehövligt tror jag.

Vänner, familj och bekanta har verkligen ställt upp nu till 100%! Jag är helt överväldigad över det stöd vi fått. Gulliga sms, telefonsamtal, kort på posten. Min underbart fina vän Jennifer skickade oss helt fantastiska blommor. Det gjorde mig rörd, ända in i själen:





Innan allt det här fruktansvärda hände så var jag på scrapträff i Linköping. Jag hamnade till och med på förstasidan på tidningen Extra Östergötland. Kanske inte världens mest smickrande foto men men.. haha.. Scrapträffen var Underbart rolig! Jag fick mycket scrappat också, faktiskt. Och så vann jag en av tävlingarna, annonsutmaningen, med den här layouten:



Jag gjorde även dessa två layouter:



Den nedre är inspirerad av mitt nya bokköp, Elsie Flannigans 52 Challenges. Jag bara ÄLSKAR den boken!  GJorde även en layout till på träffen, men har inte frågat om jag kan lägga upp det kortet på nätet eftersom det är några kompisars rockband på bilden. Så det får nog vara.

Och så har jag terapiscrappat. Under de här dagarna när jag har mått psysiskt och fysiskt väldigt dåligt så har tre saker räddat mig: Christian, alla andra i min närhet och scrapbookingen! Båda dessa två layouter har inspirerats av utmaning nr 1 och 2 i Elsie Flannigans bok.





Den övre layouten är till min allra käraste sambo. Jag inser nu mer än någonsin hur fin han är och att vi mitt i allt detta trista, tråkiga, fruktansvärda kommit varandra så nära. Vi pratar, gråter och skrattar. Och önskar att vi snart är gravida igen.

Den nedre layouten som alltså är inspirerad av Elsie Flannigans utmaning #2.. Bilden på min systerdotter bara älskar jag! Men den var tyvärr ganska suddig.. något som som tur är inte syns likaväl när jag förvandlade bilden till "sepia"-färgad.

Och just det! En layout till har jag att visa. Den har varit klar ett tag, gjorde den när jag var och pysslade hos Elle för inte så länge sedan, men den fick sin journaling på träffen i Linköping där jag köpte sådana fina journalingstämplar:





**

Livet går. Vidare. Jag och Christian håller om varandra hårt i stormen och vi kommer rida ut stormen. Känslorna kommer och går, det är ju så sorgen fungerar. Att jag älskade det lilla barn så högt, som bodde inom mig en tid.. det är helt ofantligt. Men oroa er inte, vi klarar av det här!

TACK återigen för ert fantastiska stöd allihop!