epona & ett liv i ord

Freja gillar att vi inte har någon soffa utan istället stora täcken som man kan SLÄNGA sig i och snurra runt.
Oj vad hon pratar nu. Hon kryper omkring i vardagsrummet. Bläddrar i sina böcker, snackar, pekar, pratar med Milton. Gosar med stora tigern. Klättrar upp i sin fåtölj. Sätter på leksaksspisen. Kryper in i ett av hålen i bokhyllan. Kastar iväg några klossar. Lyssnar på musik. Kryper fram till videospelaren och trycker på några knappar. Stannar upp och sätter sig på knä. Tittar på mig. Vill upp i knät. Är i knät. Vill leka med fjärrkontrollen. Blir sur när jag tar den ifrån henne. Försöker klättra upp på vardagsrumsbordet. Blir sur när det är för högt. Struntar i den leken och snurrar ett par varv bland täckena. Skrattar och visar alla tänder som är på gång. Jag frågar vart magen är och hon klappar sig på magen och petar sig i naveln en sekunde tills hon får tag i en leksaksbil som hon drar längs golvet samtidigt som hon kryper och säger bbbmmmmmmmmmmbbbbmmmmm.. Hittar en pappersbit på golvet som hon stoppar i munnen. Jag frågar om jag får den och hon ger den snällt till mig. VIll åt fjärrkontrollerna igen. Sitter i mitt knä och jag får en kram och en puss. Hon vill knappra på datorn. Lägger sig på mage på golvet och bläddrar i en bok.

Några minuter av vår vardag. Så full av kärlek.