Ego- boost!
Ja jag börjar väl i alla fall, så får vi se vart jag hamnar.
Jag ÄLSKAR att vara gravid och för första gången i mitt liv är det så kul att köpa kläder! Jag får ju vara stolt över min mage! Jag känner nästan som att det "strålar" om mig, som det sägs att det ska göra kring gravida kvinnor!
Jag har en längre period nu, när jag inte känt att jag har jobbat med något som är så stimulerande, att jag har varit på väg att tappa bort mig själv och det som i grunden är jag, det vill säga en engagerad person som tar tag i saker och bara.. är JAG, Malin. Men på sistone har jag fått lite bevis för att jag faktiskt finns kvar därinne, och det känns superhärligt:
1. För ett par veckor sedan hade vi coaching på jobbet av en kvinna som pratade om effektiva arbetsvanor. Hon var här vid två olika tillfällen och när hon andra gången skulle åka så kom hon in på mitt kontor för att säga hej då. Jag tackade så mycket för utbildningen eftersom jag tyckte den var väldigt bra, och att vi verkligen behövde diskutera saker och ting med någon utifrån, kring hur vi jobbar här (saker och ting fungerar inte alltid lysande, som på många andra företag) Hon tyckte det var roligt att höra och sa att jag bidrar med mycket positiv energi till gruppen och att jag drar mycket framåt. Då sa jag att det ju kan ha att göra med att jag inte jobbat här så länge, och att det kanske är lättare då, att se på sina arbetsvanor och rutiner på ett mer objektivt sätt. Då la hon handen på min axel och sa "nej du Malin, mig kan du inte lura, det är inte det som det handlar om, det är bara sådan du är, det är din personlighet, eller hur?". De där orden och det hon sa, det värmde så otroligt! Även om jag känner mig understimulerad här så fick jag genom det hon sa ändå något slags bevis på att det jag vill använda i mina kommande jobb finns kvar! Bara för att jag inte använder det just nu mestadels så kommer det fram ibland och det finns kvar inom mig. Härligt! Det gav mig lite hopp. (förlåt mig Gunilla, att jag kopierade in det jag skrev om detta i ett mail till dig, men tyckte det var onödigt att skriva om det J )
2. Jag har fått beröm från mina arbetskamrater. De vet ju att jag kommer försvinna ifrån den här arbetsplatsen i höst, plus att en annan kollega ska sluta vilket oroar dem. Vi satt och pratade om detta på fika och de sa att de var oroade för vem som ska komma efter mig och göra mitt jobb, och att de liksom tar mig för givet nu. De hade velat ha dit någon som skulle jobba med post och administration men att det slutat med att jag gör så mycket mer, småsaker i det dagliga arbetet som ändå betyder så mycket. Jag finns kvar. Jaa!!!
En annan skoj sak som hänt på jobbet är att detta företag inom elbranschen ska starta upp ett samarbetsprojekt med olika skolor om skolorna vill ha samarbetet. Jag kan inte gå in närmre på här vad det innebär, men jag har sagt till att jag är intresserad och det skulle isåfall innebära att man jobbar en del av sin arbetstid med detta projekt. Härligt!
Men jag kanske skulle komma till det bästa av det bästa.JAG SKA PÅ INTERVJU!Jag hade verkligen gett upp. Jag kände verkligen att jag gjorde något fel någonstans i mina ansökningar. Jag har skrivit och skickat, skrivit och skickat. Anpassat ansökningar, skrivit om, omformulerat. Och ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN fick jag napp! Jag är kallad på intervju som praktiksamordnare! Det var 46 sökande och de tar in 6-7 personer till intervju och de sa att ?mitt namn var ett av de som kändes extra intressanta?. JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!! Alltså, det är ett vikariat från augusti-07 till augusti ?08. Det är ju så att jag ska ha barn i november.. Så vi får väl se hur det går, men det ska bli så fantastiskt kul att gå på intervju och att få visa vem jag är. Och att känna att det GÅR, att envishet leder någonstans, att jag fortfarande kan! Men jag är lite blödig så det är inte utan att jag får lite dåligt samvete för att jag är gravid om jag skulle få jobbet.. Men vi får väl se vad som händer, jag tänker givetvis gå på intervjun och så får vi se vad som händer! De har ju inte rätt att neka en jobb för att man är gravid, men samtidigt vill man ju gärna ha en bra relation till sin arbetsgivare. Detta är dock Komvux, det är ju skillnad om det är ett litet företag kanske..Jag tänker i alla fall vara glad!
Nu ska här firas!!
Åhh så mycket härlig positiv energi det kommer från din blogg just nu Malin!! :O)
Kramen Anna
Åh vad härligt att läsa att det går bra för dig nu, gumman! Och åååh vad många härliga bilder från Grekland!!! Blir liiiite sugen på att resa iväg jag också, men vi har visst annat att göra den här sommaren... ;) 14 dagar till beräknad förlossning nu, spännande!
Ta hand om er, alla tre! Kram!
Hoppar in och önskar en trevlig midsommar.
Kram Cissi
Trevlig midsommar!
Tack för kommentar om mage och kläder! Jag gillar ju också magen, men nu börjar den bli lite tung och det är svårt att ligga bekvämt en hel natt...
Förstår verkligen dina vagnkval. Jag hade ju läst om extrema leveranstider på familjeliv och drömde mardrömmar om att vi inte hade nån vagn (och världens tyngsta bebis, så jag orkade inte bära på den...) runt vecka 20! Nu har det dock blivit så att vi inte har köpt någon vagn utan helt enkelt lånat den vagn som Rasmus blev omkringkörd i för 27 år sen! Den är superfin, och svärföräldrarna har fixat massor med den. Blir nog en ny sittvagn sen, men det får vi ta då. Bilder finns i bloggen för 3:e maj http://lillasara.se/?p=380
Vår DVD med hårddisk är på 250 GB och det räcker ju lååångt! Fast vi har en massa serier inspelade på veckoinspelning har vi över 50 timmar ledigt på bästa kvalitén nu. DVD-skivor är ju heller inte så dyrt längre, så vi har bränt ner filmer mm som vi spelat in och vill ha kvar - jättesmidigt! Och så bränner vi ibland på RW-skiva om vi ska ut och resa och tittar på i bärbara datorn.
Lycka till med alla inköpen! KRAM!